Nu ändrar vi utseendet på bloggen.
måndag 23 april 2012
Dödstraff för tjuvjakt – ändå trotsades lagen
Historien om rätten till jakten i Sverige är i stora stycken en fråga om klasskamp. Under perioden 1600–1789 var jakten förbehållen adeln, men trots hot om hårda straff – dödsstraff eller livstids fängelse – trotsades lagarna av många ur allmogen. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Ulf Nyrén vid Göteborgs universitet har i avhandlingen "Rätt till jakt: en studie av den svenska jakträtten ca 1600-1789" studerat jakträttsfrågans utveckling i Sverige under nämnda period. Under dessa år fick bara kungen, hans tjänstemän och adeln jaga matnyttigt vilt.
– Men trots döds- och spöstraff, fängelse på vatten och bröd, dryga böter eller livstids straffarbete på Marstrands fästning överträddes lagarna av både bönder och mer marginaliserade invånare, säger Ulf Nyrén i ett pressmeddelande.
I feodala europeiska samhällen var exklusiv jakträtt ett medel för eliter att markera sin särställning och makt. I flera stater, inte minst i England, utvecklades striden om jakträtt till ett regelrätt krig mellan adeln och band av tjuvskyttar. I Sverige var konfliktnivån lägre, trots kungens anspråk på jakträtt på egna marker och efter särskilda djur som rådjur och svan. Adeln kopierade kungarnas önskan om jakträtt och monopollagarna genomdrevs under adelsmaktens höjdpunkt.
Motstånd från prästerna
Jaktmonopolet var dock inte allmänt accepterat. I Sverige var det framförallt prästerna som gjorde motstånd mot adelns jakträtt.
– Något oväntat var dock att jag upptäckte att riksdagsbönderna under lång tid var märkbart passiva i frågan. Däremot så respekterade allmogen i övrigt inte förbuden, utan bedrev ett omfattande tjuvskytte, något jag i avhandlingen ser som tecken på vardagligt motstånd, säger Ulf Nyrén.
Källa: Jägarförbundet
Ulf Nyrén vid Göteborgs universitet har i avhandlingen "Rätt till jakt: en studie av den svenska jakträtten ca 1600-1789" studerat jakträttsfrågans utveckling i Sverige under nämnda period. Under dessa år fick bara kungen, hans tjänstemän och adeln jaga matnyttigt vilt.
– Men trots döds- och spöstraff, fängelse på vatten och bröd, dryga böter eller livstids straffarbete på Marstrands fästning överträddes lagarna av både bönder och mer marginaliserade invånare, säger Ulf Nyrén i ett pressmeddelande.
I feodala europeiska samhällen var exklusiv jakträtt ett medel för eliter att markera sin särställning och makt. I flera stater, inte minst i England, utvecklades striden om jakträtt till ett regelrätt krig mellan adeln och band av tjuvskyttar. I Sverige var konfliktnivån lägre, trots kungens anspråk på jakträtt på egna marker och efter särskilda djur som rådjur och svan. Adeln kopierade kungarnas önskan om jakträtt och monopollagarna genomdrevs under adelsmaktens höjdpunkt.
Motstånd från prästerna
Jaktmonopolet var dock inte allmänt accepterat. I Sverige var det framförallt prästerna som gjorde motstånd mot adelns jakträtt.
– Något oväntat var dock att jag upptäckte att riksdagsbönderna under lång tid var märkbart passiva i frågan. Däremot så respekterade allmogen i övrigt inte förbuden, utan bedrev ett omfattande tjuvskytte, något jag i avhandlingen ser som tecken på vardagligt motstånd, säger Ulf Nyrén.
Källa: Jägarförbundet
onsdag 18 april 2012
Vad vet du om björnar och björnjakt?
Följ länken för att svara på frågorna.
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Quiz/Vad-vet-du-om-bjornar-och-bjornjakt-2/
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Quiz/Vad-vet-du-om-bjornar-och-bjornjakt-2/
Stor risk för trafikolyckor med vilt
Nu är risken stor för trafikolyckor med älg och rådjur. Nu manar Älgskadefondföreningen samtliga landets trafikanter att se upp för vilt.
När våren gläntar på dörren kommer även kalvavstötningen som ett brev på posten. Det innebär en ökad risk för att fjolårets älgkalvar och rådjurskid irrar sig upp på våra vägar. Därför bör trafikanterna vara extra uppmärksam när de är ute och kör. Kalvavstötningen börjar normalt i mitten av april i södra Sverige och sker sedan successivt uppåt landet, skriver Älgskadefondföreningen i ett pressmeddelande
Olyckorna ökar med 55 procent
Om man jämför antalet olyckor under april månad med maj är statistiken mycket tydlig. Mellan april och maj ökar antalet olyckor med i genomsnitt 55 procent sett över de senaste 4 åren. Antalet olyckor ligger sedan kvar på den höga nivån genom juni innan den faller tillbaka något under sensommaren.
Vildsvinsolyckorna ökar på nytt
Efter att ha fallit tillbaka något från rekordnoteringen på 3.085 anmälda olyckor under 2009 indikerar anmälningsstatistiken att vildsvinsolyckorna har börjat öka igen. Förra året steg antalet anmälda olyckor med cirka 10 procent jämfört med 2010. Hittills i år kan man redan se att det har skett en fördubbling av antalet vildsvinsolyckor under årets första kvartal jämfört med samma period 2011. Då anmäldes 396 olyckor, medans det i år har anmälts 799 olyckor under samma period.
Men kanske än mer intressant är att även jämfört med rekordåret 2009 har det skett en ökning med nästan 25 procent, då anmäldes 644 vildsvinsolyckor under årets första kvartal.
Hastighetsvecka
16–20 april kommer Älgskadefondsföreningen att medverka i NTFs hastighetsvecka genom att vara med på minst en informationsinsats i varje län. Syftet är att främja hastighetsefterlevnad och att även lyfta risken med vilt i trafiken.
När våren gläntar på dörren kommer även kalvavstötningen som ett brev på posten. Det innebär en ökad risk för att fjolårets älgkalvar och rådjurskid irrar sig upp på våra vägar. Därför bör trafikanterna vara extra uppmärksam när de är ute och kör. Kalvavstötningen börjar normalt i mitten av april i södra Sverige och sker sedan successivt uppåt landet, skriver Älgskadefondföreningen i ett pressmeddelande
Olyckorna ökar med 55 procent
Om man jämför antalet olyckor under april månad med maj är statistiken mycket tydlig. Mellan april och maj ökar antalet olyckor med i genomsnitt 55 procent sett över de senaste 4 åren. Antalet olyckor ligger sedan kvar på den höga nivån genom juni innan den faller tillbaka något under sensommaren.
Vildsvinsolyckorna ökar på nytt
Efter att ha fallit tillbaka något från rekordnoteringen på 3.085 anmälda olyckor under 2009 indikerar anmälningsstatistiken att vildsvinsolyckorna har börjat öka igen. Förra året steg antalet anmälda olyckor med cirka 10 procent jämfört med 2010. Hittills i år kan man redan se att det har skett en fördubbling av antalet vildsvinsolyckor under årets första kvartal jämfört med samma period 2011. Då anmäldes 396 olyckor, medans det i år har anmälts 799 olyckor under samma period.
Men kanske än mer intressant är att även jämfört med rekordåret 2009 har det skett en ökning med nästan 25 procent, då anmäldes 644 vildsvinsolyckor under årets första kvartal.
Hastighetsvecka
16–20 april kommer Älgskadefondsföreningen att medverka i NTFs hastighetsvecka genom att vara med på minst en informationsinsats i varje län. Syftet är att främja hastighetsefterlevnad och att även lyfta risken med vilt i trafiken.
Älgjakten formade samhället i Norrland
Stenålderns älgjakt lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Norrland redan för 6.000 år sedan. Det hävdar arkeologen Ylva Sjöstrand vid Stockholms universitet i en avhandling om älgens betydelse för stenålderns norrlänningar, rapporterar Sveriges Radios Vetenskapsradion.
– Älgens roll gjorde att man blev låst i landskapet, att de här olika lämningarna, som kretsade kring älgen, var tvungna att underhållas, och att de krävde kontinuitet och organisation, säger Ylva Sjöstrand, arkeolog vid Stockholms universitet, till Vetenskapsradion.
För omkring 6.000 år sedan började stenåldersbefolkningen i Norrland gräva mängder av djupa fångstgropar längs älgens traditionella vandringsleder, gropar i vilka älgar fångades och dödades.
Snart fanns tusentals sådana fångstgropar i skogslandskapet, och arkeologen Ylva Sjöstrand menar att den här jaktkulturen omformade hela det norrländska stenålderssamhället. Detta framgår också av hällristningar i området. Dess motiv består är till 90 procent älgar.
Den process som normalt förknippas med att människor började bruka jorden och bli bönder drevs alltså i Norrland fram genom älgjakten, menar Ylva Sjöstrand i sin avhandling. Eftersom fångstgroparna behövde grävas, underhållas och vittjas blev människorna mer bofasta och organiserade, 2.500 år innan jordbruket etablerades i Norrland.
– Älgens roll, såsom det yttrat sig genom bruket av fångstgropar, har lett till det jag kallar ett neolitiskt tänkande, samma dispositionsmall för samhällsstrukturen som vi återfinner i de samhällen som brukar jorden, säger Ylva Sjöstrand till Vetenskapsradion.
– Älgens roll gjorde att man blev låst i landskapet, att de här olika lämningarna, som kretsade kring älgen, var tvungna att underhållas, och att de krävde kontinuitet och organisation, säger Ylva Sjöstrand, arkeolog vid Stockholms universitet, till Vetenskapsradion.
För omkring 6.000 år sedan började stenåldersbefolkningen i Norrland gräva mängder av djupa fångstgropar längs älgens traditionella vandringsleder, gropar i vilka älgar fångades och dödades.
Snart fanns tusentals sådana fångstgropar i skogslandskapet, och arkeologen Ylva Sjöstrand menar att den här jaktkulturen omformade hela det norrländska stenålderssamhället. Detta framgår också av hällristningar i området. Dess motiv består är till 90 procent älgar.
Den process som normalt förknippas med att människor började bruka jorden och bli bönder drevs alltså i Norrland fram genom älgjakten, menar Ylva Sjöstrand i sin avhandling. Eftersom fångstgroparna behövde grävas, underhållas och vittjas blev människorna mer bofasta och organiserade, 2.500 år innan jordbruket etablerades i Norrland.
– Älgens roll, såsom det yttrat sig genom bruket av fångstgropar, har lett till det jag kallar ett neolitiskt tänkande, samma dispositionsmall för samhällsstrukturen som vi återfinner i de samhällen som brukar jorden, säger Ylva Sjöstrand till Vetenskapsradion.
måndag 16 april 2012
söndag 15 april 2012
Svenska Jägareförbundet historia
Jägareförbundets bildades vid ett möte i Stockholm redan i april 1830. Under andra hälften av 1800-talet uppstod ett flertal jaktsällskap i landets olika delar.
År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag.
Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade "allmänna uppdraget". Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag.
Under de sju årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 200 000 medlemmar i tre samverkansområden fördelade på 23 länsjaktsvårdsföreningar och 362 jaktvårdskretsar.
Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.
Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade "allmänna uppdraget". Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag.
Under de sju årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 200 000 medlemmar i tre samverkansområden fördelade på 23 länsjaktsvårdsföreningar och 362 jaktvårdskretsar.
Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.
fredag 13 april 2012
Upptäck vårtecken med ny teknik.
Med hjälp av Viltappen i din smartphone kan du snabbt upptäcka vårtecken. Vilken fågel hörs bland träden? Vilket djur bygger bo under din sommarstuga? Svaren finns i Svenska Jägareförbundets Viltapp.
tisdag 10 april 2012
Saltstenar ute
Nu har Pilo 23 kört ut saltstenar på Sör/ Nordvitgås, Långmyren, Blåsbackstjärn tranemyran, Lapptorpet och Ödmarkshygge.
Bra jobbat.
Bra jobbat.
fredag 6 april 2012
Walkie-talkie
En Walkie-talkie är en handhållen kommunikationsradio. Den har en eller flera halv duplex-kanaler för sändning och mottagning samt en tangentstyrd omkopplare för växling mellan tal och lyssning. I motsats till telefoner har kommunikationsradion i allmänhet en högtalare med tillräckligt ljud för att man inte behöver hålla den vid örat.
Historia De första walkie-talkierna utvecklades för militärt bruk under andra världskriget.
Den första komradion som fick smeknamnet "walkie-talkie" var Motorolas SCR-300 som utvecklades 1940 och bars i en ryggsäck.
De första handhållna enheterna kallades ursprungligen för Handie-Talkie.
måndag 2 april 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)