onsdag 28 november 2012

Bekymmer i Kvibille

En avlivad talgoxe väcker uppmärksamhet. Talgoxen hade börjat hacka hål i en vägg vid Arlas mejeri i Kvibille. Anticimex skickade därför ut en skyddsjägare, som sköt fågeln. Men enligt Ann-Marie Florén vid Hallandspolisen borde inte talgoxen avlivats eftersom jägaren i fråga glömt att förnya sitt tillstånd för skyddsjakt. Det tidigare tillståndet gick ut i augusti.
Anders Wirdheim, informationsansvarig vid Sveriges Ornitologiska Förening, är kritisk:
– Det kan tyckas vara en liten sak eftersom vi har miljoner talgoxar i Sverige. Men om jag tolkar lagen rätt så har det begåtts ett lagbrott eftersom man inte får skyddsjaga talgoxar, säger han till Hallandsekot.
Källa: Svensk Jakt

måndag 26 november 2012

Historik Svensk Jakt

Svenska Jägareförbundets tidning är en av de äldsta tidsskrifterna i landet.
Jägareförbundets första försök att 1832 ge ut en tidskrift blev kortvarigt.
Trots att storjägare som Herman Falk och björnjägaren Lloyd återfanns bland medarbetarna nödgades man lägga ner Tidskrift för Jägare och Naturforskare redan efter tre utgivningsår.
Men ett nytt, mer lyckat, försök gjordes. Sedan 1863 har tidningen kommit ut i oavbruten följd, vilket gör den till en av de äldsta tidskrifterna i landet.
Källa Svensk jakt

Pilo 20 på pass


Pilo 20 passar på Torstensmyr.

onsdag 21 november 2012

Jakt utan jakträtt

 
Jakt kan även vara tillåten utan jakträtt. Det är tillåtet att döda husmöss, till exempel.
Den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där har rätt att under delar av året döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården eller i trädgården:
vildsvin, rödräv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, vildkanin, mullvad, sorkar, bisam, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller pilfink. För den som har handelsträdgård eller liknande gäller särskilda bestämmelser.

 Den som innehar mark men saknar jakträtt där får fånga vildkanin och behålla de fångade djuren.
Jakt ska bedrivas på ett sådant sätt att vilt inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Detta är fastslaget i jaktlagen och reglerat i jaktförordningen. Av denna anledning är endast vissa typer av vapen tillåtna för jakt.

tisdag 20 november 2012

Jakthunden.

Jakthundar tränade för olika typer av jakt och vilt är oöverträffade jaktkamrater. Det är dock viktigt att du noga överväger vilken typ av jakt och vilt du tänker använda din hund till eftersom jakthundar är mycket specialiserade. I tabellen nedan följer en kort sammanfattning av hundraser och vilken typ av jakt och vilt de är lämpade för.

Vid träning och uppfödning fokuserar man på att utveckla de egenskaper hunden kommer att behöva i den valda jaktformen. Oräddhet, som behövs hos en björnhund, är exempelvis inte en erforderlig egenskap hos en fågelhund som ska hitta och ställa en rapphöna.


JaktmetodLämplig hund Vilt
Drivande hundar Beagle, Drever, Tax, StövareRådjur (ej stövare), hare och räv
Kortdrivande hundarWachtel, Tysk jaktterrier m.fl.Hårvilt
Stötande hundar SpanielraserKanin och hare
Ställande hundar Jämthund, Gråhund, Karelsk björnhund, LaikaÄlg, vildsvin och grävling
Stående fågelhundarVorsteh, Setter, Pointer, MünsterländerFågel
Skällande fågelhundarNorrbottenspets, Finsk spetsSkogsfågel
Apporterande hundarRetrieverraserFågel, hare och kanin
GrytjaktFoxterrier, Tax, Tysk jaktterrier, Jack RusselRäv och grävling (även vildkanin med tam iller/frett)

Källa:Gyttorp





 

söndag 18 november 2012

Hagelvapen

Hagelgevär är normalt dubbelpipiga och med inbygda hanar (hammerless). De kan vara av typ side-by-side (piporna ligger bredvid varandra) eller av typ bock (piporna ligger ovanför varandra). Gevär med en hagelpipa och en kulpipa kallas också bock. Det finns även hagelgevär med två hagelpipor och en kulpipa, vilka kallas för drilling och beskrivs kortfattat under kombinationsvapen.

Hagelskott är effektiva på avstånd mellan 20 och 35 meter. Skottet behöver inte gå djupt, utan djuret dör av chockverkan då det träffas av den samlade hagelsvärmen. Haglen i svärmen bör vara jämnt fördelade inom träffytan med få så kallade randhagel. Andelen randhagel ökar med avståndet och för att uppväga detta har de flesta hagelpipor någon form av avsmalning (trångborrning) nära mynningen för att hålla ihop hagelsvärmen vid längre skjutavstånd. Det finns även justerbara konstruktioner, i vilka man kan byta trångborrning (choker) i mynningen.

Vid skytte med hagelgevär är det utformningen och passningen av stockens bakre del, kolven, som är den mest avgörande faktorn för ett bra eller dåligt skytte. En felaktigt skränkt kolv gör lätt att ögat hamnar på sidan eller i fel höjd av riktlinjen. En skicklig skytteinstruktör kan upptäcka fel vid anläggningen eller en felaktig kolvpassning som ganska enkelt kan korrigeras.

Ammunition
För jakt med hagelvapen kan du välja på kalibrarna 12, 16 och 20 där 12 står för den grövsta kalibern. Antalet hagel som ryms i patronen beror på om det är fina eller grova hagel man skjuter med. Storleken på haglen i patronen anpassas dels till skjutavståndet och dels till typen av villebråd. Det viktigaste är inte fart och tyngd i hagelsvärmen, utan en jämn fördelning över träffytan. Traditionellt tillverkas haglen av bly, men av miljöhänsyn har man på senare tid gått över till andra material vid jakt i våtmarker. Hagel av stål är en typ av ersättning, men andra material som tungsten används också.

Det tillverkas också sk sabots, slugs eller brenneke för hagelvapen. Denna typ av ammunition är en patron med en enda stål- eller blyprojektil och skjutavståndet ska helst inte överstiga 30 meter då den används.
Källa: Gyttorp

tisdag 13 november 2012

Kulvapen

Kulvapen kallas populärt ’studsare’ i Sverige, vilket har sitt ursprung i det tyska ordet ’stützen’. Ett kulvapen har alltid ett räfflat lopp, till skillnad från hagelpipan som är slät på insidan. Därför är kanske den engelska termen ’rifle’ mer rättvisande för denna typ av vapen. Kulvapen är indelade i olika typer beroende på vilket sätt vapnet laddas om. De vanligaste är cylinder-, bygelrepeter samt halvautomat- och dubbelstudsare. Repeterstudsare är ett vapen som försörjs med patroner från ett magasin vilket gör att man kan skjuta en serie skott i följd. Cylindermekanismen är den mest förekommande i moderna kulvapen.

Vapen Fördelar
Cylinderrepeter-studsareDen klassiska cylindermekanismens konstruktion anses vara i en klass för sig när det gäller funktion och driftsäkerhet. Vidareutvecklade konstruktioner har gett en lättare slutstycksgång och smidigare repetering.
Bygelrepeter-studsareSnabb omladdning; med bygeln behöver bara två repeteringsrörelser utföras. Både höger- och vänsterskyttar kan använda samma vapen.
Halvautomat-studsareAutomatisk patronmatning från magasin; repetering sker med automatik tills dess att magasinet är tomt.
DubbelstudsareAnses som mer tillförlitlig än andra typer av kulvapen tack vare att pipa och mekanism är dubbla. Denna extra säkerhet gör vapnet väl lämpat vid riskfylld jakt (större och farligt vilt) samt vid skytte på vilt i snabb förflyttning.
Ammunition Val av kulammunition bör anpassas till varje jägares vapen och aktuella behov. Det finns fyra olika kulklasser (klass 1, 2, 3 och 4) och inom varje klass finns ett antal olika kalibrar. Det innebär att det totalt finns några hundra att välja emellan. Den mest förekommande kalibern för klass 1 vapen är 30-06. Andra vanliga kalibrar är 6,5 x 55, 308win, 300WinMag och den grövre 9,3 x 62.

Klass 1 vapen är huvudsakligen kulvapen som används vid högviltsjakt såsom älg, kronhjort, dovhjort, björn samt vildsvin och uppfyller följande krav;
- Anslagsenergi på minst 2000 Joule 100 meter från mynningen för kulor med en vikt på minst
10 gram
- Anslagsenergi på minst 2700 Joule 100 meter från mynningen för kulor mellan 9 och 10 gram

Källa:Gyttorp

torsdag 8 november 2012

2 kalvar skjutna


Pilo 18 sköt idag 2 st kalvar öster om Kolmilahygget.
Ute varet var Pilo 18, Pilo 19 , Pilo 1 o Pilo 15.
Härligt väder! Sol och upp till 2 dm nysnö.
Pilo 19 hade kollat att ko + 2 kalv hade trafikerat vägen strax hitom kolmilahygget,
Ja där vedkastarna låg.
Pilo 18 gick ut från kraftlinan, Pilo 1 satt vid spåret, Pilo 19 o Pilo 15 åkte upp till
Älgamon och korset innan.

Hunden fick upp och Pilo 1 sa att det var rätt spännande, han hade älgarna bara ca 50
meter ifrån sig, men nere i djupdalen. Hunden skällde ca 45 min innan Pilo 18 fick
läge och fällde båda kalvarna. Det var en trevlig jakt!

Skrivet av Pilo 15

Underbar vinterbild




onsdag 7 november 2012

Historia

Lille Pelle sitter i skolan och är väldigt trött.
Så fröken frågar varför?
-Jo pappa skjöt en hare i går kväll! Så vi har burit kött hela natten

Gråhundshanarna bäst i björntest

Nu har den sista hunden testats i björnhägnet på Junsele djurpark för den här säsongen. Totalt har 344 hundar granskats. Tio procent av dem har godkänts.

Under de sju år som testerna har varit igång ligger godkännandegraden på cirka elva procent. Allt från toppåret 2008 då 18 procent av hundarna godkändes till bottenåret 2011 då endast sex procent blev godkända.
Om man tittar rasspecifikt så kan man se att gråhundshanarna gjort bra ifrån sig under året. 9 av testade 33 hundar blev godkända, vilket ger en godkännandegrad på 27 procent. Det är klart över medel.
Däremot har endast 1 av 23 testade gråhundstikar godkänts.

Flest östlaikor
Den ras som däremot testats flitigast under säsongen är östsibirisk laika, 61 hanar och 34 tikar. Hos dem är det 8 hanar och 2 tikar som åkt hem med godkänt resultat, vilket ger en godkännandegrad på drygt tio procent. Alltså runt medel på totalt antal testade hundar.
Totalt har 85 jämthundar testats, 42 hanar och 43 tikar. Hos dem har 2 hanar och 4 tikar godkänts vilket ger en godkännadegrad på 7 procent. Här kan vi tydligt se hur den i många fall inriktade aveln på relativt mjuka och specialiserade älghundar gett för björnintresset.
Jämthundarna har genom åren varit den ras som testats flitigast i parken och under de senaste två säsongerna har inte många blivit godkända. Som exempel blev det under fjolåret testat 72 jämthundshanar och endast två av dessa blev godkända.

Övriga testade hundar:
34 blandrashundar med 4 godkända.
29 karelare och två godkända.
16 plotthundar där 1 blev godkänd.
8 Västsibiriska laikor och 2 godkända.

Källa: Svensk jakt